Tredje året som jag besöker Hammer & Hanborgs presentation av Kommunikatören på Malmö Börshus. Kommunikatören har getts ut 10 år i rad och används idag av många som referenslitteratur.

Den här gången var temat Paradigmskifte och med 3 084 respondenter blev några av resultaten att det skett ett paradigmskifte som består i den digitala revolutionen. Paradigmskiftet påverkar både kommunikationen och hur kommunikationen organiseras. Några resultat från rapporten:

• 99,5 % använder digitala kanaler i arbetet.
• 4 av 10 har en digital strategi som är en del av den övergripande affärsplanen. Bäst på att integrera den digitala strategin är bland annat spelbranschen och klädbranschen.
• 92 % menar att kommunikation har blivit viktigare de senaste fem åren.
• 60 % av kommunikatörerna vill byta jobb.

  

Under morgonen nämndes det även att den nya nätverkskulturen medför en ny maktkultur. Ledarskapskompetensen är den främsta bristen för att ta sig vidare i karriären för kommunikatörer. Samtidigt tycker dessa att den kommunikativa kompetensen ofta saknas hos ledningen.

Digital ångest inom olika branscher

Vi landade vid ämnet digital ångest för en stund, att företag inte vet hur hårt de ska satsa på nya verktyg som man inte vet om de kommer bli långlivade. TV4 och Schibsted nämndes som två företag som är duktiga på att förhålla sig till det man brukar kalla ”den nya medieverkligheten”. TV4 har till exempel utsett sin ansvariga för digitala kanaler till vice VD vilket signalerar att man tar det digitala arbetet på allvar.

Även banksektorn har tagit ett kliv framåt, när det gäller digital omställning, med tjänster som Tink, Flatwallet, Paypal och Klarna. Det finns även företag som är digitala redan från början som exempelvis Spotify – dessa blir därmed digitala per definition.

Spetskompetens

När det handlar om rekrytering blir de mjukare värdena hos dig viktigare – faktorer som lojalitet, förändringsbenägenhet och uppriktighet. Hammer & Hanborg menade även att man inte ska vara så rädd för hål i sitt CV och att uttrycket bör avskaffas. Sen handlar det naturligtvis om att hitta sin spets för att öka konkurrenskraften på arbetsmarknaden.

Det akademiska perspektivet

Morgonens huvudtalare var ingen mindre än Jesper Falkheimer, rektor för Campus Helsingborg och väl bekant för alla som studerat strategisk kommunikation. Han menade att paradigmskiftet kanske inte riktigt är här än ändå. Ett paradigmskifte tar många år och kanske är det bara en tidigare trend som nu har fördjupats. Individualiseringen som vi talar om idag började redan under 1700-talet.

Falkheimer talade även om den övertro på nya digitala verktyg som förekommer bland kommunikatörer. När intranätet kom tycktes det vara fantastiskt och idag sätter vi hög tilltro till sociala medier som effektivt verktyg. Relationen med sändare och mottagare är till viss del borta och idag upplevs en form av ”virtuella lägereldar” där vi inom olika mindre kluster med likasinnade har mycket tät kontakt, det är en återgång till interpersonell kommunikation.

Kommunikationstrender

Platsannonser användas i större utsträckning som internt varumärkesbyggande för att de anställda ska uppfatta sina tjänster och arbetsplatser som betydelsefulla. Det blir vanligare med participatory culture, det vill säga att medarbetarna synliggörs i interna nyhetsbrev och att kunder ges utrymme i externa nyhetsbrev. Falkheimer efterfrågar mer jazziga organisationer som ger utrymme för improvisation och förespråkar träning för handling i realtid. En politarisering sker av den offentliga kommunikationen.

”Kommuner försöker vara företag och företag försöker vara kommuner”.

Det säger någonting om hur hållbarhet blir ett allt viktigare ledord för företagskommunikation. Slutligen efterfrågas digitala strategier med ett helhetstänk vilket avrundar morgonens slutsatser rätt så bra!