Det var dags för lunch med CSR Forum Sverige igen. Den förra har jag skrivit om här. Till dagens lunch var representanter från IKEA, Green Furniture Sweden och Desso inbjudna.

”Den ekonomiskt hållbara dimensionen är nödvändig”, menar Åsa Skogström-Feldt, IKEA, som berättade om IKEA:s projekt i bland annat Indien där de kvinnliga arbetarna har blivit mer utåtriktade och företagsinriktade sedan IKEA inlett hållbarhetsprojekt med sociala företag.

När Johan Berhin, Green Furniture Sweden, märkte att möbelindustrin luktade illa startade han sitt företag för att utmana den. Behrin beskrev hur skyddsmasker sällan används på grund av komfort och att byggfabrikerna osar giftdoft. Green Furniture Sweden har fått uppdraget att inreda flertalet centralstationer och gallerior. Tanken är att skapa möbler med ett minimerat antal material för att förenkla återanvändning. Kunden vet inte alltid vilket träslag som dyker upp i den beställda produkten – men får en unika och hållbar produkt. Kunden får med sig en berättelse om produkten vilket man tror ökar chansen att den tas väl om hand.

Michael Aastrup, Desso, menar att man ska titta på faktorerna pris – drift – avfall när man vill beställa hållbart. Det blir viktigare idag att produkter redan vid tillverkningen anpassas för att enkelt kunna återvinnas. Dessutom blir det mycket enklare vid rapportering och redovisning för många företag och kommuner ifall hållbara produkter väljs. Allra enklast är det ju att återvinna en produkt som bara består av ett material. Själv driver han mattföretaget Desso som arbetar med att hyra ut mattor inklusive underhåll – tanken är att man betalar för ljus men inte för lampor. Med mattorna betalar du också för deras funktion.

”Man kan inte lita helt på sina underleverantörer, det kan ingen”, menar Berhin. Artkitekter är dock relativt enkla att få med sig på hållbarhetstänket eftersom deras drivkraft ofta är att bra saker för konsumenterna.

Cradle to cradle

Skogström-Feldt tror att CSR blir mer och mer integrerat om hållbarhet. Sverige ligger rätt långt fram men lite efter när det gäller textilåtervinning. Exemplet Ronneby kommun tas upp där man har infört giftfri förskola om blev billigare än andra jämförbara nybyggda förskolor. Detta sätter naturligtvis krav på andra förskolor att fundera över hur giftiga de är. Man har i Ronneby valt att satsa på så kallad cradle to cradle. Det går ut på att använda sig av befintligt material och förnyelsebar energi. Om man vid produktion använder sig av material om redan finns gör man ingen skada när man konsumerar och kan producera med gott samvete.

IWAY

Inom IKEA har man en Code of Conduct som heter IWAY där man besktriver hur hållbarhetsarbetet ska bedrivas. Under lunchen kom frågan om vem ska gå först när det gäller CSR och det nämndes att staten kanske är den aktör som ska gå först eftersom de är den största inköparen men även stora aktörer som IKEA är såklart viktiga.

En sak som IKEA har gjort som har påverkat mycket är deras införande av LED-lampor. 750 000 miljoner människor besöker IKEA:s varuhus årligen och där finns den högsta potentialen att påverka. I och med övergången till LED har IKEA minskat elförbrukningen hos kunderna med 85 % varje dag.

Skogström-Feldt berättar även att hon har varit runt och pratat om Malmöinitiativet Yallatrappan som har spridit sig till Italien där det startats upp ett motsvarande Yalla-initiativ.

Framtidsspaning

Det blir allt vanligare att hållbarhetsaspekten finns med i upphandlingsunderlag. Det avgörande är konsumenternas efterfrågan och att resurskostnaderna förändras så att det blir billigare att investera grönt och hållbart. Medelklassen ökar i världen och kommer enligt progroserna att ha ökat med 2 miljarder fram till 2020 vilket innebär en stor utmaning. Hoppet ligger till konsumentmakten. Skogström-Feldt nämner bland annat som tips att kolla upp vilka som förvaltar ens pensionspengar och kontrollera om man sympatiserar med deras värdegrund.

Andra saker man kan göra för att driva samhället i en merhållbar riktning är att ifrågasätta vad saker innhåller, placera barnen på giftfri förskola, se hållbarhet som en konkurrensfördel bland företagare och även som en drivkraft och någonting att vara stolt över. Panelen nämner även positiva bojkotter som exempelvis Carrot Mob som går ut på att skänka pengar till företag för att de ska göra bättre istället för att bojkotta dem. Man kan även dricka Carlsberg istället för Pripps menar Aastrup.

Diskussionen kom även in på hur man ser vilka företag som är bra på hållbarhet genom att titta på deras marknadsföring men det tror jag personligen är att göra det lite väl enkelt för sig.